and now, as long as I can, I'm holding on with both hands.

sitter här med nån deprimerande känsla, som jag inte vet va den kom ifrån eller varför jag känner den.. kanske för att jag är ensam i en lägenhet som jag inte har alla grejerna jag brukar ha hemma hos pappa, typ.. känns som något i den stilen, fast vet inte hur jag ska göra mig av med den.
.
men det ändras säkerligen när snigel, tina & johanna kommer på besök.
vilket dom ska göra snarast.
fint med plåster på fingret åsådär (:

men ska hinna äta innan dom kommer hade jag tänkt. och för en gångs skull lagar jag mig en riktigt middag, istället för det kalorifulla makaronerna eller nudlarna :thumbup:
puss på det ! ;*


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0